Hur tungt släp får du dra? Dragvikt, totalvikt och B-kortet

Frågan dyker upp varje vår när husvagnen ska ut ur vinterförvaringen, och varje gång grannen vill låna bilen till en kärra med grus. Svaret står inte på ett ställe utan på tre: i bilens registreringsbevis, i släpets registreringsbevis och i din körkortsbehörighet.

Siffrorna nedan kommer från Transportstyrelsens regelsidor, trafikförordningen och ordningsbotskatalogen i lydelsen enligt SFS 2025:917.

Tre gränser avgör hur tungt släp du får dra: bilen, släpet och körkortet

Det lägsta av tre tak gäller. Bilen har en högsta släpvagnsvikt i registreringsbeviset, släpet har en egen totalvikt och körkortet sätter en gräns för bilens och släpets sammanlagda totalvikt. Överskrider du något av de tre kör du olagligt, även om de andra två skulle tillåta mer.

Bilens gräns är teknisk och ligger i vägtrafikregistret. Transportstyrelsen skriver rakt ut att uppgiften om max släpvagnsvikt visar om fordonet över huvud taget får framföras med släpvagn. Saknas siffran får bilen inte dra något alls, dragkrok eller inte. Släpets gräns är dess totalvikt, det mest släpet får väga lastat, och den står i släpets registreringsbevis och på typskylten. Körkortets gräns handlar om totalvikterna på pappret, inte om vad ekipaget väger på dagen.

Utöver de tre finns kulvikten, alltså hur hårt dragstången får trycka ned på kulan. Något allmänt kilotal finns inte: siffran står i bilens och dragkrokens egen dokumentation och skiljer sig mellan modeller. Läs den, och lasta släpet därefter.

Vad betyder tjänstevikt, totalvikt, maxlast och bruttovikt?

Tjänstevikt är fordonet i körklart skick, totalvikt är det mest fordonet får väga, maximilast är skillnaden mellan de två och bruttovikt är vad fordonet faktiskt väger i ett visst ögonblick. Körkortsreglerna och Släpvagnskalkylatorn räknar på totalvikter. Polisens våg mäter bruttovikt.

Transportstyrelsen definierar tjänstevikt för en bil som vikten i normalt, fullt driftfärdigt skick, inklusive verktyg, reservhjul, bränsle, smörjolja, vatten och förare. För ett släp räknas ingen förare in. Totalvikten är tjänstevikten plus det största antal passagerare och den största mängd gods fordonet är tillverkat för. Det är den vikt fordonet är godkänt för, inte den det råkar ha.

Maximilast är skillnaden mellan totalvikt och tjänstevikt. Har husvagnen totalvikt 1 500 kg och tjänstevikt 1 200 kg får du lasta 300 kg, vattentank och gasolflaskor inräknade. Bruttovikten är den statiska vikt hjulen för över till vägbanan vid ett visst tillfälle. Det är den som kontrolleras vid vägkanten, och den får aldrig överstiga totalvikten.

Var i registreringsbeviset står bilens högsta släpvagnsvikt?

Under rubriken kopplingsanordning i registreringsbeviset, eller i Transportstyrelsens e-tjänst där du slår in registreringsnumret. Fält O.1 anger högsta vikt för bromsat släp och O.2 för obromsat släp, båda i kilo. Äldre registreringsbevis har i stället en rad som heter högsta släpvagnsvikt.

Fälten i den nyare typen av registreringsbevis ser ut så här enligt Transportstyrelsen:

O.1 och O.2 mäter något annat än körkortsreglerna gör. De avser släpvagnens bruttovikt, alltså tjänstevikten plus lasten, medan körkortet räknar på totalvikter. Transportstyrelsen påpekar följden: släpet får ibland inte lastas så tungt som dess eget registreringsbevis annars tillåter. Ett släp med totalvikt 2 000 kg bakom en bil med O.1 på 1 700 kg är alltså inte förbjudet i sig, men det får aldrig väga mer än 1 700 kg när du kör.

Fält (34) är en genväg: Transportstyrelsen har redan räknat ut vilken totalvikt släpet högst får ha för B eller B utökad bakom just den bilen. Släpets vikt måste ändå rymmas under O.1, så läs båda. Blanda inte heller ihop F.3 med körkortsgränsen. F.3 är en bruttovikt, vad bil och släp faktiskt får väga på vägen, medan körkortsgränserna 3 500 och 4 250 kg gäller summan av totalvikterna på pappret.

Att skruva fast en dragkrok i efterhand ändrar inget av detta. Det är siffran i vägtrafikregistret som avgör vad bilen får dra, och saknas den hjälper ingen krok. Husbilar räknas som personbil klass II och har dessutom egna körkortsgränser, se guiden om körkort för husbil över och under 3,5 ton.

Hur mycket får du dra med vanligt B-kort? 750 kg-regeln och 3 500-regeln

Med B får du dra ett släp med totalvikt högst 750 kg, eller ett tyngre släp om bilens och släpets totalvikter tillsammans stannar på högst 3 500 kg. Båda vägarna förutsätter att bilen får dra så mycket enligt registreringsbeviset. B96 höjer summan till 4 250 kg och BE tillåter släp med totalvikt upp till 3 500 kg.

Transportstyrelsen kallar det ett lätt släp: totalvikt högst 750 kg, eller högre så länge summan av totalvikterna stannar på 3 500 kg. Ett tungt släp väger över 750 kg och drar summan över 3 500 kg. Då räcker inte B.

Kolumnerna säger totalvikt, inte vad ekipaget väger. En tom husvagn med totalvikt 1 800 kg är fortfarande ett 1 800-kilossläp i körkortets ögon, även om den väger 1 300 kg på vågen. Att lasta ur hjälper mot överlast, inte mot fel behörighet.

Väger du mellan B96 och BE finns en separat genomgång av skillnaden mellan B96 och BE för husvagn, med vad proven innehåller.

Räkneexempel: bil med totalvikt 2 000 kg, vad får den dra med B, B96 och BE?

Ta en bil med totalvikt 2 000 kg och ett O.1-värde på 1 700 kg. Med B får släpet ha totalvikt högst 1 500 kg, eftersom 3 500 minus 2 000 är 1 500. Med B96 ger körkortet 2 250 kg men bilen stannar på 1 700 kg. Med BE tillåter körkortet 3 500 kg, och bilen stannar fortfarande på 1 700 kg.

Med B är det körkortet som stoppar, med B96 och BE är det bilen. Skillnaden spelar roll när du väljer släp: med B96 får släpet ha totalvikt 2 250 kg på pappret, men det får inte väga över 1 700 kg när du rullar ut från grusplanen.

För just den här bilen köper du alltså bara 200 kg extra med B96, och BE ger ingenting utöver det. Räkna på din egen bil innan du bokar ett körprov. Tyngre bilar ger sämre utfall med B: en suv med totalvikt 2 600 kg lämnar 900 kg till släpet, vilket räcker till en kärra men sällan till en husvagn.

Bromsat eller obromsat släp: vad skiljer i vikt och regler?

Ett bromsat släp har egna bromsar och får väga upp till bilens O.1-värde. Ett obromsat släp begränsas i stället av O.2, som är ett eget värde och ofta betydligt lägre. Hastigheten skiljer också: bromsat släp får köras i 80 km/h, obromsat bara om totalvikten är högst 750 kg och inte överstiger halva bilens tjänstevikt. Annars gäller 40 km/h.

Halva tjänstevikten räknas mot släpets totalvikt när det är lastat och mot tjänstevikten när det körs tomt. En bil med tjänstevikt 1 400 kg får alltså dra ett obromsat släp på 700 kg i 80 km/h, även om O.2 skulle tillåta 750 kg. Tyngre än så och det är 40 km/h som gäller. Samma 40-gräns träffar släpvagnar med ledad dragstång och påskjutsbroms, till exempel med styrande framaxel, oavsett vad de väger.

Reglerna för 100 km/h och övriga hastigheter finns i guiden om hastighet med släp och husvagn.

Vad händer om du drar för tungt? Böter enligt ordningsbotskatalogen

Polisen skriver ut en bot direkt vid vägkanten, och beloppet styrs av hur många procent över gränsen du ligger. Drar du tyngre än bilens högsta släpvagnsvikt kostar det 2 000 kronor upp till 20 procent över, och 4 000 kronor från 41 procent. Är själva släpet lastat över sin totalvikt tillkommer en separat bot som börjar på 500 kronor.

Beloppen för överskriden släpvagnsvikt står i ordningsbotskatalogen Bilaga 1A punkt 11.1, med stöd av 4 kap. 3 § trafikförordningen.

Överlast på själva släpet är en annan förseelse med en egen skala. Punkt 11.6 träffar andra fordon än tunga lastbilar, tunga bussar och släp över 3,5 ton, alltså personbilen och den vanliga kärran, och trappar upp från 500 kronor vid 1 till 4 procent över totalvikten till 4 000 kronor från 35 procent (4 kap. 4 §). Ligger du över på båda punkterna är det två skilda förseelser.

Det som vägs är bruttovikten, vad släpet faktiskt väger där och då, och procenten räknas mot den gräns du brutit. Ansvaret ligger inte bara på föraren. Enligt 14 kap. 11 § trafikförordningen döms även ägaren till penningböter om han eller hon inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att hindra att bilen brukas i strid mot 4 kap. 3 §. Detsamma gäller den som innehar fordonet med nyttjanderätt och bestämmer vem som kör. Kör du en kombination som kräver B96 eller BE med bara B är det dessutom olovlig körning, inte en ordningsbot. Andra vanliga böter finns i hela listan över trafikböter 2026.

Så använder du Släpvagnskalkylatorn och när den inte räcker

Slå in bilens och släpets registreringsnummer samt din körkortsbehörighet på slapvagnskalkylatorn.transportstyrelsen.se, så får du grönt, gult eller rött. Grönt betyder att kombinationen är tillåten och rött att den inte är det. Gult betyder tillåtet med begränsningar, till exempel att släpet inte får lastas fullt ut. Kalkylatorn hämtar vikterna direkt ur vägtrafikregistret, så du slipper leta i registreringsbeviset.

Den räknar däremot inte allt. Enligt Transportstyrelsen klarar tjänsten inte kopplingstyperna bygel, krok, vändskiva eller tapp, inte släp med ledad dragstång, och den beräknar inte hur släpet ska lastas med hänsyn till kultryck och S-värde.

Transportstyrelsens eget förbehåll lyder: “Kom ihåg att ‘grön bil’ eller ‘grönt släp’ inte betyder att fordonen uppfyller alla övriga krav som finns på fordonen och det fritar inte föraren från ansvar.” Grönt ljus säger att vikterna på pappret går ihop med ditt körkort, inte att lasten eller kultrycket är rätt.

Kör kalkylatorn först och läs O.1 och O.2 själv om resultatet blir gult. Står du inför ett köp gör du samma sak med säljarens registreringsnummer innan pengarna byter ägare.

Till sist en nyhet som inte ändrar vad du får dra men gör ägandet billigare: sedan 1 februari 2026 tas enligt Transportstyrelsen ingen fordonsskatt ut för släpvagnar med skattevikt upp till 3 000 kg, mot tidigare 750 kg. Ryktena om att B-kortet snart får dra tyngre släp stämmer däremot inte; kommande ändringar i EU:s körkortsdirektiv gäller bilens vikt vid vissa drivmedel, och vad som är beslutat finns i genomgången av nya körkortsregler 2026 till 2029.