Högerregeln: när gäller den och när gäller den inte

Två bilar når en korsning utan skyltar samtidigt. Den som har den andra bilen på sin högra sida väjer. Det är hela regeln, och den gäller lika mycket på parkeringen utanför mataffären och på grusvägen till stugan som i villakvarteret. Förvirringen börjar med undantagen: huvudled, utfart, cirkulationsplats, bussen som blinkar ut från hållplatsen och bilen som ska svänga vänster framför dig.

Jag har läst trafikförordningen 3 kap. i stället för att lita på minnet från teoriboken, så varje regel nedan har en paragraf. Beloppen kommer ur Riksåklagarens ordningsbotskatalog, Bilaga 1A i lydelsen enligt SFS 2025:917, och avser förare av motordrivet fordon.

Vad säger högerregeln egentligen?

Trafikförordningen 3 kap. 18 § lyder: “När två fordons kurser skär varandra har förare väjningsplikt mot det fordon som närmar sig från höger utom i de fall som avses i 21-23 §§.” Det är allt. Regeln talar om fordon, inte om bilar, och om väjningsplikt, inte om företräde. Ordet företräde finns inte i paragrafen.

Skillnaden är mer än juridisk. Väjningsplikt är ett krav på dig, definierat i 3 kap. 5 §: du ska tydligt visa din avsikt att väja genom att i god tid sänka hastigheten eller stanna, och du får köra vidare bara om det kan ske utan fara eller hinder. Omsorgskravet i 2 kap. 1 § ligger samtidigt på båda förarna, och Transportstyrelsen skriver uttryckligen att högerregeln inte fråntar någon av dem det kravet. Kör du rakt ut för att du “hade höger” och det smäller, får du räkna med att dela på ansvaret.

Att fordon räknas betyder att regeln gäller mellan bil och cykel, bil och moped, bil och traktor. Gående omfattas inte av 18 §; skyldigheterna mot dem står i 3 kap. 58, 60 och 61 §§.

När gäller högerregeln? Trevägskorsningar, parkeringar och öppna platser

Överallt där ingen anvisning och ingen av specialreglerna i 3 kap. 20 till 24 och 45 §§ tar över. Transportstyrelsen uttrycker det så här, på en sida uppdaterad 23 januari 2026: “Högerregeln gäller överallt, exempelvis i trevägskorsningar och när du kör inne på till exempel parkeringsplatser eller andra öppna platser men även i terräng.”

Det mest missförstådda fallet är T-korsningen. Kör du på den genomgående gatan och en bil kommer ut från sidogatan på din högra sida, väjer du. Att din gata fortsätter rakt fram spelar ingen roll. Undantaget är om sidogatan inte är en väg utan en utfart från en fastighet, en parkering eller en stig, för då gäller utfartsregeln i 21 § och bilen från sidan väjer i stället. En villagata med gatunamn är en väg.

Fyrvägskorsningen utan en enda skylt är skolexemplet. Fyra bilar samtidigt blir en låsning där alla har någon till höger, och lagen har ingen turordning för det. Då löser man det med ögonkontakt och att någon vinkar fram en annan. På en stor parkering väjer du i varje korsande gång för den som kommer från höger, även om din rad ser ut som huvudgången. Samma sak på grusplaner och i terräng, så länge ingen skyltat annat.

När gäller inte högerregeln? Vägmärken, signaler och huvudled

När en anvisning för trafiken säger något annat. Trafikförordningen 2 kap. 2 § slår fast att du ska följa anvisningar genom vägmärke, vägmarkering, trafiksignal, ljussignal eller tecken av vakt, och att anvisningen gäller framför trafikregeln om de avviker från varandra. Polismans anvisning gäller enligt 3 § i samma kapitel. Bara fast sken i en trafiksignal går före ett vägmärke om stopplikt eller väjningsplikt, så blinkar signalen gult eller är den släckt är det skylten som gäller.

De tre märken som oftast sätter högerregeln ur spel är väjningsplikt (B1), stopplikt (B2) och huvudled (B4). Huvudled finns bara där B4 sitter. En väg blir inte huvudled av att den är bred, har gula mittlinjer eller kallas genomfartsled. Ser du inget märke på din egen väg, titta om den korsande vägens bilar har B4 på sin sida; gör de det har du normalt B1 eller B2 framför dig.

Stopplikt är det märke flest läser fel. 3 kap. 19 § säger att du ska stanna vid stopplinjen, eller om linje saknas omedelbart innan du kör in på den korsande vägen. Samma paragraf hänvisar till 5 § andra stycket, så väjningsplikten fortsätter att gälla efter stoppet. Att du har stannat ger dig inget företräde.

Punktnumren i parentes är ordningsbotskatalogens, och beloppen gäller förare av motordrivet fordon. Punkterna i 9-serien hör till lokala trafikföreskrifter, vilket är just den form väjningsplikt och stopplikt beslutas i. Högerregeln är inte billigare än de skyltade reglerna: 2 000 kronor för att inte väja för fordon från höger är samma belopp som för att missa ett väjningspliktsmärke. Hela listan finns i genomgången av trafikböter 2026 med alla belopp.

Utfartsregeln: när du kör ut från parkering, fastighet eller cykelbana

Kommer du in på en väg från något som inte är en väg väjer du för allt, från båda hållen. Regeln står i 3 kap. 21 § andra stycket och listar fyra fall: från en parkeringsplats, en fastighet, en bensinstation eller något annat liknande område; från en stig, en ägoväg eller annan liknande utfartsväg; från en cykelbana, en gågata, ett gångfartsområde, en cykelgata eller terräng; samt efter att du har korsat en gång- eller cykelbana. Tredje stycket lägger till vägren. Boten är 2 000 kronor, punkt 2.15.

Frågan “utfartsregeln eller högerregeln” avgörs alltså av var du befinner dig. Inne på parkeringen: högerregeln. I utfarten mot gatan: utfartsregeln. Därför väjer bilen från mataffären även för den som kommer från vänster, trots att bilisten på gatan hade parkeringen på sin högra sida. Din garageuppfart är en fastighet, så samma sak gäller hemma.

Den fjärde punkten är den flest glömmer. Har du precis korsat en gång- eller cykelbana på väg ut från ett bostadsområde har du väjningsplikt på gatan, även om den i övrigt är en oskyltad väg. Undantaget i paragrafens sista stycke gäller cyklister och moped klass II på en cykelöverfart; där har bilisten i stället väjningsplikt enligt 61 a §.

Infart på huvudled, motorväg och motortrafikled står i första stycket av samma paragraf. Saknas accelerationsfält väjer du mot trafiken på vägen du kör in på, men bara om du byter körfält. Leder påfarten in i ett eget körfält som fortsätter på huvudleden har du ingen väjningsplikt.

Cirkulationsplats, bussregeln och svängningsregeln

Tre regler som var och en slår ut högerregeln i sin situation. I en cirkulationsplats gäller 3 kap. 22 §: “En förare som kör in i en cirkulationsplats har väjningsplikt mot varje fordon som befinner sig i cirkulationen.” Transportstyrelsen lägger till att du därför i god tid ska sänka hastigheten eller stanna. Den som redan kör i cirkulationen kommer från vänster, så högerregeln hade gett exakt fel svar.

Bussregeln finns i 3 kap. 45 §. Där högsta tillåtna hastighet är 50 km/h eller lägre ska du, när en buss vid en hållplats ger tecken för att starta, sakta ner och ge bussen möjlighet att lämna hållplatsen, och stanna om det behövs. Att strunta i det kostar 1 000 kronor, punkt 2.37. Ovanför 50 finns ingen sådan skyldighet, men 3 kap. 15 § kräver ändå tillräckligt låg hastighet när du närmar dig en buss som stannat för på- eller avstigning.

Svängningsregeln i 3 kap. 24 § gäller den som ska svänga i en korsning eller lämna eller korsa sin körbana: du ska förvissa dig om att det kan ske utan hinder för mötande trafik eller för trafikanterna på körbanan du kör in på. Det är därför vänstersvängaren väntar på mötande bil som kör rakt fram, trots att den mötande kommer från “fel” håll sett till högerregeln. Placeringen före svängen styrs av 25 §, och enligt 26 § ska högersvängen göras så nära körbanans högra kant som lämpligen kan ske. Boten för att inte ha förvissat sig om fri väg vid sväng är 2 000 kronor, punkt 2.19.

Blockeringsregeln: kör inte in i korsningen om du blir stående

3 kap. 20 § kräver att du anpassar körsättet när du närmar dig eller kör in i en vägkorsning, så att det inte uppstår onödigt hinder för trafiken på den korsande vägen om ditt fordon tvingas stanna i korsningen. Regeln handlar inte om vem som väjer utan om att korsningen inte får användas som kö.

Grönt ljus eller fri väg från höger räcker alltså inte om kön på andra sidan är så lång att du blir stående mitt i. Då stannar du före korsningen och släpper fram den korsande trafiken, även om du hade rätt att köra. Samma sak i cirkulationsplatser, där en bil som kör in utan plats att köra ut stänger hela cirkulationen. Penningböter finns däremot inte för 20 §: uppräkningen i 14 kap. 3 §, som avgör vilka paragrafer i 3 kap. som är bötesbelagda, tar med 18, 19 och 21 till 25 §§ men hoppar över just den.

Gäller högerregeln för cyklister, på 70-väg och på parkeringsplatsen?

Ja på alla tre, med en reservation per fråga. Cykel är ett fordon, och 18 § talar om fordon, så i en korsning utan vägmärken väjer bilisten för cyklisten från höger och cyklisten för bilen från höger. Det är en lagtolkning, men en rak sådan; paragrafen gör inget undantag för fordonsslag. Reservationen gäller cykelöverfarter, där bilisten alltid har väjningsplikt enligt 61 a §, och obevakade cykelpassager, där du enligt 61 § ska anpassa hastigheten så att fara inte uppstår för cyklister ute på passagen. Vid ett obevakat övergångsställe väjer du för gående enligt samma paragraf, men Transportstyrelsen är tydlig med att någon väjningsplikt mot den som cyklar över det inte finns. Den som leder cykeln räknas däremot som gående.

Hastigheten spelar ingen roll för 18 §, som saknar hastighetsundantag; 70 km/h är bara bashastigheten utanför tättbebyggt område enligt 3 kap. 17 §. Skillnaden mot stan är att landsvägar av någon storlek oftast är skyltade huvudled, så helt oskyltade korsningar i 70 är ovanliga. På mindre länsvägar händer det ändå, och då hjälper det inte att du kör på asfalten om grusvägen kommer in från höger utan att vara en utfartsväg enligt 21 §.

Parkeringen står med i Transportstyrelsens egen uppräkning. Det som ändrar sig är utfarten.

Vanliga missförstånd om högerregeln, och vad det kostar att bryta mot den

Nästan alla bygger på en regel som inte finns, och priset är 2 000 kronor plus risken för körkortet. De jag hör oftast, med lagrummet som avgör:

• “Den större vägen har företräde.” Finns inte. Oskyltad korsning ger högerregeln enligt 18 §.
• “Den som kommer först kör först.” Inte heller. Är den andra bilen redan inne i korsningen är det omsorgskravet i 2 kap. 1 §, inte en turordning, som säger att du inte kör på den.
• “Jag har stannat vid stoppskylten, nu är det min tur.” Nej. 19 § kopplar stopplikten till väjningsplikten i 5 §.
• “Genomfartsleden är huvudled.” Bara om B4 sitter där.
• “Det är högerregel i rondellen.” Nej, 22 § ger den som är i cirkulationen rätten.
• “Blinkers ger mig rätt att svänga.” Nej, 24 § kräver att du förvissar dig om fri väg.

Själva boten står i Bilaga 1A punkt 2.12: “Inte iakttagit väjningsplikt mot fordon som närmar sig från höger” ger 2 000 kronor för motordrivet fordon och 1 000 kronor för både cyklist och moped klass II. Moped klass I är motordriven och hamnar i den dyra kolumnen.

Körkortet är den dyrare delen. Enligt körkortslagen 5 kap. 3 § 4 ska körkortet återkallas för den som kört mot rött, struntat i stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot “någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt”, allt om överträdelsen inte kan anses som ringa. Var gränsen går avgörs från fall till fall, och det finns ingen tabell som för fortkörning. Blir det återkallelse väger det extra tungt för den som fortfarande har prövotid på körkortet.

Den som övningskör privat med handledare hör högerregeln oftare än någon annan regel, av ett enkelt skäl: den är den enda väjningsregeln som gäller utan att en skylt påminner om den.